Detta vitamin är viktigt, bland annat för skelettet, immunförsvaret och välbefinnandet, och en stor del av vårt behov här i Norden kan under sommarhalvåret täckas genom hudens kontakt med solljus, om förhållandena är de rätta. Men vad händer när vi vistas inomhus? En del tillbringar stora delar av dagen i ljusa rum med generösa glaspartier, både hemma och på jobbet. Kan man få i sig D-vitamin genom ett fönster också, eller krävs direkt solexponering?
Hur kan kroppen bilda vitamin D av solens ljus?
Kroppen producerar vitaminet i huden genom en fotokemisk reaktion som aktiveras av UVB-strålning från solen. Det rör sig om ett smalt spektrum av ljus, med våglängder mellan 280 och 315 nanometer. Denna strålning stimulerar omvandlingen av 7-dehydrokolesterol till kolekalciferol – den form av vitaminet som sedan omvandlas vidare i levern och framför allt i njurarna – men även i viss mån lokalt i andra vävnader.
UVB-strålning når bara marken när solen står tillräckligt högt på himlen, och den blockeras lätt av moln, glas och solskydd. Det gör att kroppens möjlighet att använda den – trots att bara en kort stunds exponering ofta räcker – är begränsad till vissa tider och omständigheter.
Produktionen sker främst när huden exponeras för direkt solljus utan skydd. Solskyddsmedel med SPF 30 blockerar cirka 97 % av UVB-strålningen, medan SPF 50 blockerar upp till 98 %. Det innebär att huden får mycket begränsad exponering för det ljus som krävs för D-vitaminproduktion – men samtidigt skyddas huden mot solbränna och hudskador. Vid lägre SPF eller om endast delar av huden är täckta kan viss produktion fortfarande ske. Hudtyp och ålder spelar också stor roll. Kroppens förmåga att bilda vitaminet varierar kraftigt mellan individer och platser.
Vad händer med solljuset när det passerar genom glas?
Moderna fönster är i regel utrustade med skyddande filter som kraftigt reducerar mängden UVB-strålning som når inomhusmiljön. Det sker antingen genom tillsatser i själva glaset eller genom en beläggning, ofta ett lågemissionsskikt (low-E coating), som förbättrar energieffektiviteten.
Även om solljuset fortfarande upplevs som ljust och värmande bakom ett fönster, är det i praktiken inte tillräckligt rikt på UVB för att kunna trigga kroppens produktion. UVA-strålning (315–400 nm) släpps i större utsträckning igenom, men denna våglängd har ingen betydande roll i D-vitaminsyntesen. Däremot kan regelbunden exponering för UVA-strålning från direkt solljus ge hudskador även genom glas. Man kan skydda huden genom att se till att glaset även har fönsterfilm som effektivt blockerar UVA-strålningen. Om så inte är fallet kan man smörja in sig med solkräm som innehåller UVA-skydd.
Fönsterglas är alltså konstruerat för att prioritera energieffektivitet och säkerhet snarare än att släppa in hela solspektrumet. Resultatet är en ljus inomhusmiljö utan det spektrum som huden behöver för att bilda näringsämnet. Det handlar inte längre bara om att förhindra solbränna, utan om att minska kumulativ solskada över tid.
Så, kan man få i sig D-vitamin genom ett fönster?
Nej, enligt forskningen är det mycket osannolikt. Kroppen kan inte producera det bakom vanligt fönsterglas eftersom UVB-strålningen – som är avgörande för processen – i princip filtreras bort. Det gäller även när solen står högt och fönstret släpper in rikligt med synligt ljus. Den fotokemiska processen i huden uteblir så länge UVB-strålningen inte når huden direkt.
Flera oberoende studier har bekräftat detta genom att mäta både ljusets våglängder och kroppens nivåer av D i olika miljöer. Även specialglas med viss UVB-transmission har visat sig otillräckliga i normal användning. Slutsatsen är tydlig: naturligt D-vitamin kräver fri solexponering.
Finns det fönster som släpper igenom UVB?
Det finns specialglas, bland annat för växthus eller medicinska applikationer, som tillåter viss mängd UVB att passera. Men dessa används sällan i bostäder eller kontor på grund av risken för solskador, lägre energieffektivitet och materialnedbrytning. Det är alltså inte en realistisk lösning för att tillgodose kroppens behov av vitamin D.
Glasen har därför en begränsad användning och kräver anpassade installationer med särskilda säkerhetsföreskrifter. De är ofta dyra och påverkar byggnadens termiska prestanda negativt. Därför ses de främst i forskningsmiljöer eller specialbyggnader, inte i vardagliga hem.
Varför används glas med UV-skydd?
Här är några exempel på hur denna typ av fönsterlösningar fyller viktiga funktioner:
Minskar risken för hudskador
UVB-strålning är den främsta orsaken till solbränna och en bidragande faktor till hudcancer. Att blockera den minskar risken för både akuta och långsiktiga hudskador. Nya studier visar att även lågintensiv, långvarig exponering för UVA genom glas kan påskynda hudens åldrande – ett fenomen som blivit särskilt uppmärksammat inom dermatologin de senaste åren. Det har bland annat lett till att fler arbetsmiljöer och fordon numera utrustas med glas som filtrerar både UVA och UVB. Inomhusmiljöer där människor sitter nära fönster under flera timmar om dagen – exempelvis kontor, receptioner och väntrum – betraktas som särskilt prioriterade för den här typen av skydd.
Skyddar ögonen
Långvarig exponering för ultraviolett ljus är kopplat till ögonsjukdomar som grå starr och makuladegeneration. Fönsterglas med UV-filter minskar denna risk genom att agera som en passiv barriär. Ögat har inte samma förmåga att reparera UV-skador som huden, vilket gör det extra känsligt. Glas med rätt filter skyddar särskilt barn och äldre som är mer sårbara. Det är också avgörande i arbetsmiljöer där dator- eller läsarbete dominerar.
Förlänger livslängden på inredning
UV-ljus påskyndar nedbrytningen av textilier, trä, plast och andra material. Genom att filtrera bort UV-strålning bidrar glaset till att bevara färger och ytskikt, vilket är särskilt viktigt i miljöer som butiker, museer och privata hem.
Material som bleks förlorar inte bara estetiskt värde utan också funktionalitet över tid. Därför är UV-skydd också ett kostnadsbesparande val. Det ger en långsiktigt hållbar interiör utan behov av frekventa byten eller reparationer.
Hur får man i sig vitamin D om solljuset inte räcker?
Eftersom man inte kan få i sig D-vitamin genom ett fönster är det viktigt att känna till hur kroppen kan tillgodose sitt behov på andra sätt.
Under sommaren räcker det ofta med kortare utevistelser för att fylla kroppens behov. Enligt 1177.se behövs det inte mer än runt 20 minuters vistelse i solen per dag för att kroppen ska bilda den nödvändiga mängden av detta viktiga vitamin. Men under vinterhalvåret, särskilt i norra Europa, är solens UVB-komponent för svag för att producera vitaminet i huden – även utomhus. Då blir kosten extra viktig.
Livsmedel som fet fisk, berikade mejeriprodukter och kosttillskott fungerar som alternativa källor. Livsmedelsverket rekommenderar tillskott av vitamin D, speciellt till vissa grupper, bland annat barn under två år, personer med mörk hud, personer som bär täckande klädsel och äldre som vistas lite utomhus.
Brister kan uppstå gradvis och märks ofta först efter månader. Därför är det viktigt att ha en jämn tillförsel över tid. I riskgrupper kan blodprov och rådgivning från vården ge vägledning om behovet av tillskott.
Slutord om ljus, glas och D-syntesen
Nej, man kan inte få i sig D-vitamin genom ett fönster. Ljuset som når in genom vanligt glas saknar den UVB-strålning som krävs för att huden ska kunna producera vitaminet. Däremot har UV-skyddade fönster många fördelar vad gäller hälsa, komfort och hållbarhet – och utgör ett viktigt skydd mot skadlig strålning, oavsett hur kroppen tillgodogör sig D-vitamin.
För den som planerar att släppa in mer ljus genom ett glasparti i sin bostad eller i offentlig miljö är det värt att förstå både ljusets begränsningar och glasets aktiva funktioner. Solljus genom glas är estetiskt och värmande – men inte ett substitut för solexponering på huden.
För bästa hälsa bör dagsljus kompletteras med lagom men riktad exponering utomhus eller genom kosthållning. Den moderna människan behöver ofta en kombination av naturligt ljus, medveten arkitektur och näringsintag för att säkerställa en tillräckliga nivåer.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att solen har sina risker. Upprepad solexponering utan skydd under längre tid än vad som rekommenderas kan leda till hudskador, för tidigt åldrande och ökad risk för hudcancer. Det handlar alltså om att hitta rätt balans mellan exponering och skydd.